Snytbaggen gnager ihjäl skogsplantor

Snytbaggen är en allvarlig skadeinsekt i skogen. Den angriper framförallt de unga och känsliga barrträdsplantorna. Det gör den genom att gnaga av den tunna barken. Utan den skyddande barken dör plantan.

Snytbaggen måste stoppas. Annars kan mer är 80 procent av plantorna dö inom tre år från det att man har planterat ny skog. Därför är det viktigt att skydda plantorna från snytbaggens gnag. Särskilt kritiskt är det under det första och andra året efter plantering. Det kan bli avsevärda mängder bark som gnags bort på varje hektar skogsmark. Varje snytbagge äter i genomsnitt 23 mm" bark per dygn på sommaren.

Snytbaggen är en kostsam insekt för skogsbruket. Att plantera om skog är dyrt. Och skadad skog växer dåligt. Det har uppskattats att snytbaggen orsakar skogsbruket skador för hundratals miljoner kronor. Varje år.

Snytbaggarna blir allt fler

Snytbaggen är en skalbagge, cirka en centimeter lång. Biologiskt tillhör den familjen vivlar och släktet Hylobius. Det finns många arter av snytbagge. När vi i Sverige pratar om snytbagge menar vi oftast den vanligaste arten, Hylobius abietis.

Snytbaggen har ett förlängt huvud som kallas snyte. Det har gett insekten sitt namn. Längst ut på snytet sitter de stora käftarna. Med dem kan baggen gnaga på barrträd med tunn bark för att få näring.

På försommaren svärmar snytbaggen. Då flyger de i tusentals och söker med sitt utmärkta luktsinne upp färska skogshyggen. Där finns rötter av döda barrträd som blir föda till baggens larver. Hygget blir likt en stor barnkammare under jord. Året därpå, om de inte väljer att övervintra ett år, kryper de vuxna snytbaggarna upp ur jorden och börjar äta. Favoritfödan är unga skogsplantor som har planterats på hygget. Som vuxen lever snytbaggen 1 – 2 år, men den kan överleva i upp till 4 år.

Snytbaggen finns i hela landet men är vanligast i Götaland och Svealand. Antalet snytbaggar ökar i norr på grund av det varmare klimatet.

Snytbaggen